Så är man åter på jobbet, sliten i både kropp o själ efter tre veckors semester som avslutades med en tvådagars rockfestival i Kilafors (Hälsingland).
Vi började med att lämna barnen hos mormor och morfar vid lunch, för att sedan åka söder ut...men bara en liten bit...för att plocka upp Matte o Carro. Sen bar det norr över.
Med endast ett stopp på vägen, i Månkarbo för att byta ångor mot besin...fanns ju inte en bensinmack norr om Uppsala längs med nya vägen...men längs med gamla fanns det tack o lov både en o två mackar...annars hade det slutat söpligt. Tror aldrig jag kört så långt på en tank tidigare...
Sen körde vi förbi festivalområdet, vilket kändes lite udda, och forsatte 2 mil ytterliggare, till Bollnäs...
...och Scandic hotell. Vi checkade in, och begav oss sen ut på stan för lite bank-o-mat-jakt...mätta o med pengar på fickan tog vi sen tåget mot Kilafors.
För ynka 30 kronor kom man dit...
...men på stationen, just som tåget var på väg in, började spöregnet...
...det var en stunds uppehåll från Kilafors station ner till festivalområdet, men när vi väl skulle växla biljett mot armband så spöregnade det igen...
Kön och organisationen var just då under all kritik, men regnet avtog och nån funktionär gick ut mitt i kön o växlade armbanden, tack för det. Sen visade det sig att det gick att växla till armband även i de ordinarie entréerna...lite bättre skyltning/information hade gjort det lättare.
Väl inne på området sökte vi upp en inhängnad och väldigt blöt tennisplan där det fanns ölservering...
...under tiden underhöll Crazy Lixx oss, men detta var det närmaste jag kom såväl dom som de andra banden som lirade på den lilla scenen på fredagen...den låg dock grymt snyggt.
Förtsa riktiga bandet ut för oss blev istället Bloodbound, som var nya för mig...och mest nyfiken var jag allt pga boardaren Zeptagon som lirar bas i bandet. En helt ok spelning var det iaf.
Entombed missades helt, något jag egentligen inte räknat med, men så blev det iaf...så nästa stora och viktiga akt var Mustasch.
Mustasch var naturligtvis mycket bra, och gästgitarristen Bollnäs-Martin fyllde upp skorna (strängarna?) väl. Otroligt att ett band kan låta så tight med en inlånad gitarrist.
Då Dianno spelade på lilla scenen upptäckte vi det övre bar-området, och där höll vi oss sedan resten av kvällen, inom den gyllene triangeln; scen-ölservering-toalett...därifrån såg vi Helloween, som väl inte föll mig så där jätteväl på läppen...
...man träffade en del boardare oxå...
...och sen som huvudakt så spelade Europe.
Europe gjorde bra ifrån sig, och vi fick höra en del gamla pärlor uppblandat med enstaka nya nummer. Det enda som går att anmärka på var en nästan total avsaknad av mellansnack, och ibland tom total tystnad i ett par minuter mellan låtarna, vilket inte är acceptabelt på ett så pass stort band.
Sen var det bara att knalla till Kilafors "centrum" och vänta på nattbussen till Bollnäs...bussresan gick bra, och vi var i säng runt 03:30....och sen upp 08:30 för dusch och frukost...
Frukosten käkade vi utomhus med denna vackra utsikt...som en del även hade som utsikt från hotellrummet, men inte vi inte, vi fick kolla in parkeringen...ja, ja, det gick bra det oxå...
Sen gick vi upp o vilade lite på rummen, för att sedan gå ner till det vackra (inte alls) Bollnäs centrum...
Hungriga som vi var hittade vi en pizzeria, som bla hade den välkända kötträtten "Oxfilé Tornado" (kanske hur magen blir efter en bit?), dom hade viner för över 600 spänn flaskan, och dom hade ljust och mörkt öl på flaska. Nu var ju Matte en nyfiken stockholmsjävel, så han frågade vad ljus och mörk öl var för något. Den unga servitrisen fick i sin tur fråga ägaren och kom tillbaka med svaret att; "Den ljusa ölen är lite gulare...och den mörka är...mörkare..."
Nåväl, det visade sig sen att en av ölen var Mariestads, så det gick ju bra, men den nyfikne stockholmsjäveln fick naturligtvis en avslagen flaska...otroligt.
Ja, ja, maten smakade bra iaf, och även ölen, gul som den var...
Lite vila till och sen med bilen ut till festivalen (frun bestämde sig för att köra för bekvämlighetens skull). Det var väldigt skönt med en bil nära området, särskilt som det regnade friskt när vi kom fram. Vi blev kvar i bilen nästan enda fram till dess att H.E.A.T gick på...hann iofs träffa lite boardare innan oxå, kul.
H.E.A.T gjorde ett helt ok framförande, men det känns som att man hört precis allt förrut...otroligt likt ett gammalt 80-talsband som hette Yale Bate (med bla Jake Samuel - Poodels på trummor) konstaterade jag och frun.
Men som sagt melodiöst och ok, tyvärr blev det verkligen inte bättre med en överförfriskad(?) Peter Stormare vid micken, kanske något roligare dock...
Återigen "orkade" vi inte kolla in banden på den andra scenen, och med lite nyfunna vänner så förflöt tiden rätt bra ändå...och ölen rann rätt bra även i regn :)
Bandet Firewind från Grekland, men med svensktalande sångare, var ytterliggare en ny bekantskap, och en mycket trevlig sådan.
Måste kollas upp ytterliggare.
Så här trevligt hade vi i regnet, vi Teletubbies...just detta, innan Thin Lizzy...
Lagom till Lizzy gav sig deras största idol och Carro av till hotellet...och jag och frun tog vår tillflykt till bilen för lite vilande av ben och torkning av kläder...Lizzy är ju trots allt inte mycket annat än ett coverband numera, även om en del låtar är riktigt bra.
Jag och frun återvände torrare, varmare, men knappast mindre trötta strax före Alice Cooper.
Alice bjöd på en riktigt bra show med en hel del bra låtar...troligtvis en rätt väntad repertoar, men för oss som såg honom för första gången, ett perfekt låtval.
Sen var det bara sista bandet ut, svenska Soilwork, som levde upp till den egna deklarationen "Tunga som en kontinent fylld med elefanter". Premiär både att se Soilwork och att kolla band på den lilla scenen vid sjön...
Högsta ljudet hittills, och mesta röjet framför scen, samt den absolut roligaste basist jag sett på en scen. Han växlade mellan rena, tunga scenposer och John Cleese silly walks genom hela konserten.
En rätt kort konsert, men just då kändes det helt ok att få stappla till bilen och åka "hem" till hotellet...
På söndagen var det bara frukost och sen den långa men rätt snabba vägen hem...
Ett stort tack till;
Frun som äntligen kom iväg på sin första festival, knappa 40 bast gammal, och gillade det.
Matte o Carro för mycket trevligt sällskap så väl i bilen, hotellet som på festivalen.
De boardare jag hade glädjen att träffa...och även en del annat löst folk...Nilsson ffa.
Festivalen i stort, som faktiskt tog sig i kragen mellan fredagen och lördagen.
Bu för:
Regn
Lokalbefolkningen som bara verkade vara ute efter stor fylla, muckande och headlines...
Långa köer såväl vid armbandsväxlingen som vid öltälten (ffa på fredagen).
Taskigt med sopstationer.
...och regn!
Topp 5 musik:
Mustasch
Soilwork
Alice Cooper
Europe
Firewind
Hoppas på ett återseende 2009!
/Bogie
