söndag, mars 18, 2007

40

I torsdags fyllde min kusin 40 år, men då han bor utanför Umeå och vi inte träffats på 8 år så hade jag inte riktigt alla uppgifter om honom, typ adress och telefon. Eniro hjälpte bara lite, då hans namn är ungefär lika "ovanligt" som mitt. Dock fanns det bara en (ska tydligen finnas två fick jag höra senare) med rätt andranamn, så jag drog på chans iväg ett sms till det mobilnummer som stod där. Jag fick dock inget svar, så jag tänkte att det nog var nåt fel iaf, men så på fredagkvällen så kom ett sms som tackade för gratulationen. Det visade sig att mobilen mer eller mindre bara användes som väckarklocka och att han först nu sett sms:et.
Jag tog tillfället i akt och ringde upp honom för att gratulera ordentligt, det slutade med ett 1½-timmes telefonsamtal.
Vi har alltid varit goda vänner, men när den naturliga kontaktpunkten farmor och farfar dött, så blir det helt enkelt inte så ofta man träffas, allra helst med det avståndet. Nu uppdaterade vi varandra om livet , han om sina bilar, jag om mina barn...och jag är glad att vi inte varit lika produktiva, för på hans gård fanns det minst tre BMW-modell slagskepp (jag o bilmodeller), en Alfa Romeo, en Jaguar, en Citroen (bruksbilen) och en Aston Martin Lagonda.

Lagondan är tydligen väldigt ovanlig, under en tioårsperiod handbyggdes det lite drygt 500 stycken fick jag veta. Nu hade hans bil en hel del elfel, och var väl därför relativt billig, och som varandes elutbildad så borde de inte vara allt för svårt för honom att få bilen i form...men det krävs naturligtvis tid.

För att fira hans födelsedag hade hans lillebror åkt upp från Bromma (honom ser jag inte oftare, trots avståndet), och när han ändå var där så passade vi ju på att snacka lite vi också. Han är musiker och har som kändaste bedrift spelat gitarr i gruppen Therion på två skivor (Vovin och Crowning of Atlantis) och på ett antal turnéer, men efter det har jag ingen större pejl på vad han gjort musikaliskt.
Nu hade han iaf startat upp ett eget band med rötterna i 70-talets mörka hårdrock, ett band med namnet Saturnalia Temple. Bandet har naturligtvis en sida på Myspace, och nu blir jag nog snart tvungen att regga mig själv där för att hålla koll på kussen.

Saturnalia Temple

Ja, ja, det var härligt att få snacka med dom bägge, och frun fick också byta ett par ord med 40-åringen. Nu får vi bara se till att det inte blir så långt till nästa gång, och att vi kanske rent av ska se till att träffas på riktigt också.

Ett något närmare 40-årskalas var vi på igår kväll, eller 55-årskalas var det ju egentligen, då 40-åringens son passat på att fylla 15 alldeles nyss.

Här har vi de bägge jubilarerna under paketöppningen i går natt.


Ett mycket trevligt 55-årskalas bjöds det på, massor av god mat, god dryck, smarriga efterrätter (annanaspaj!!!) och trevligt sällskap. Vi hade som en del andra (tack o lov) med oss barnen, och även dom trivdes utmärkt på kalaset och ville inte åka hem då klockan närmade sig midnatt...dom var ju inte trötta, o ändå somnade dottern i bilen, och sonen så fort han landat huvudet på kudden här hemma.

Idag känner man sig lite småsliten, men det var det värt.
Stort GRATTIS och tack till arrangörerna och jubilarerna!

Annars så ser det ut som om vädret börjar bli sämre igen och att vår eventuella dag i trädgården kommer att om inte ställas in så iaf bli bra mycket kallare än vad vi hoppats på.

/Bogie, jäääättelåååångt ifrån 40...

1 kommentar:

Anonym sa...

Aja, du är inte så jäääädra långt från 40 strecket du ;-)