Soilwork...

Igår kväll var det alltså dags att återknyta sommarens live-bekantskap med Soilwork, men först tog vi en klart 80-talsdoftande middag på restaurang "Blues" (?) i Söderhallarna...en riktigt god plankstek (kanske tom 70-tal?!) med stor stark eller som i fruns fall, ett glas rosé...och ett avslut med friterad camanbert...riktigt gott måste jag säga...och mätt blev man.
Kanske inte helt lyckat inför en konsert, men vi hoppar och flänger ju inte direkt, så det funkade...

In på Debaser strax efter 19, och relativt snart stod första förbandet på scenen, ett svenskt band med namnet Scarpoint som jag aldrig tidigare hört talas om. Tycker dock dom förtjänade sin plats och genomförde ett helt ok förbandsgig. Ska nog tom ta o kolla upp dom lite närmare vid tillfälle...

Förband nummer två kom från Frankrike, om man bortser från den dubbelarbetande trummisen som kom från Soilwork...strongt att kunna lira två sett i rad med det tempot...
Fransmännen var dock inte mycket att imponeras över. En massa inövade patetiska poser och en inte allt för rolig musikstil. När de sen massakrerade Frankie Goes to Hollywodds låt "Relax" var måttet rågat, hem till grodlandet o skäms med er!

Sen var det så dags för...

Soilwork!!!
Tyvärr så höjdes ljudet kraftigt mellan förbanden och huvudakten, och det kändes då och det känns idag...det blev för högt och för distat. Ibland var det svårt att skilja låtarna åt förrän i de oftast lite mer välsjungna refrängerna.
De sköna övergångarna mellan de brutala styckena med growl och de lite vackrare styckena med skönsång gick oxå lite miste...men ibland funkade det naturligtvis bra.

Basisten i bandet är fortfarande det stora underhållningsvärdet. Hans blandning av tuffa hårdrocksposer och John Cleese:s silly walks kan underhålla en hel konsert. Sångaren gör naturligtvis sitt till han oxå, samt den hemvändande gitarristen (nej, jag har noll koll på namnen, men Stridh, Flink och Peter gissar jag på :) .

Halva setlisten liggandes på ljudbordet som vi camperade snett bakom...
Overload
As the Sleeper Awakes
Black Star Deciver (wunderbar!!!)
the Chainheart Machine
Stabbing the Drama (funkar alltid bra!)

Extranummer:
Follow the Hollow
Nerve (men då var vi ute vid garderoben för att barnvakten -mormor-skulle kunna komma hem i vettig tid)

Totalröj på publiken, styrt och påhejat av sångaren, under vissa låtar, vilket i sig är underhållning, och när det utlystes hopptävling började man undra om golvet skulle hålla...det var kanske tur att vi tungviktare inte satte igång o hoppade...
En helt ok konsert, som kunde ha blivit så mycket bättre med ett vettigt ljud.
Rockweekend-konserten var bättre, och man kan ju hoppas att man får se dom igen med ett riktigt bra ljud, men det tillhör tydligen ovanligheterna har jag förstått...själv tror jag att det skulle räcka med att dämpa ljudet ett tiotal decibel...men det är gubben Bogie det...
/Bogie