Polarpriset...

...gick igår till Maestro José Antonio Abreu (lite Nobelpristagare där, någon jag aldrig hört talas om tidigare, men så är ju inte klassisk musik min bag direkt) och Peter Gabriel (bilden), och jag har inget att klaga på de utnämningarna, även om jag kanske hellre sett att Genesis som band fått priset, men Gabriel är nog lite mer politiskt korrekt....och sen kan man naturligtvis diskutera hur vida det är bra eller inte att ge ett dylikt pris till redan väldigt etablerade musiker...
Men det struntar jag i, det jag reagerade på vid tv-sändningen på TV4 igår var att man sitter o skäms lite smått framför burken...
Jag tycker att Salem al Fakirs framträdande funkade, men Uno Svenningsson, som bokstaverade sig fram i den annars så vackra "Don´t give up"...Jag gillar Svenningssons röst, den passar grymt bra i Fredá, och även solo fins det guldkorn. Och kanske är hans röst rätt Gabrielsk, men den var svag och passade nog helt enkelt inte i Gabriels versmått...än värre var det med Maia Hirasawa som sjöng(?) Kate Bushs partier i duetten...nej, visst har hon likt Bush en väldigt annorlunda röst, men det lät fan inte bra.
Men det skulle bli värre, trion Andreas Johnson, Martin Stenmark och Moto Boys (vem fan det nu är?!) tolkning av hitten Sledgehammer...Andreas lät väl som han brukar (alltid haft lite svårt för hans Bono-röst), bara lite svagare, Martin Stenmark lät som han brukar, men musikalstuket o Gabriels musik...nja...och då var han ändå bäst av de tre, för allra uslast var Moto Boy, någon svag- och falsksjungande snubbe i röda skor...nej, ge mig Krister Linder, det hade suttit som en smäck det...
Om jag inte missminner mig så var det smått usla (läs konstnärliga) framträdanden även då Pink Floyd fick priset 2008...
Årets pristagare fick tydligen oxå ett par på avstånd riktigt gräsliga tavlor av Karin Mamma Andersson och Jochum Nordström oxå...som sagt man skäms lite...men dom fick ju en mille var oxå, det var ju tur det.
/Bogie