söndag, december 26, 2010

Hockeyderby...

Kom med hjälp av en kompis iväg på första AIK-hockey-matchen för i år, ett derby mot djurgården den 22/12 (ja, jag ligger efter med bloggandet).
Hade iofs sett fram emot att ta en öl med Backstuge-kompisarna som jag skulle gå på derbyt tillsammans med, men när dagen väl närmade sig kändes det som att det fick bli bil...
Satt o köade från Rissne till Globen i närmare 1½ timme, och hann med knapp marginal till Globen innan kompisarna som hade min biljett...
Den lilla stund jag var inne vid McD och Globen-gallerian så tyckte jag allt verkade lugnt, folk visade sina färger och AIK:are stod bredvid djurgårdare utan några som helst problem. Tyckte inte heller det verkade vara ett dugg stökigt ute på Globen-torget, och inslussningen på Globen gick också smärtfritt. Kroppsvivitationen var dock i det närmaste obefintlig vad än polis o Globen må säga...jag har varit med om rigorösare kontroll då jag gått o sett Gefle på Råsunda...
Inget direkt strul eller så inne i Globen heller, bara att ta plats, kolla tifo och lyssna på nationalsång...

Gladde mig lite åt att det var Robban o Robban som körde nationalsången, dvs Wells o Hoffman...Hoffman som sjöng i kompisens band Gondoline...eller snarare var det väl så att kompisen spelade gitarr i Hoffmans band...

Matchen i sig började rätt uselt från AIK:s sida, de spelade väl ungefär som jag förväntat mig innan säsongen börjat, men betydligt sämre än vad jag fått för mig att de verkligen gör...det såg verkligen inte ut som att det skulle bli någon repris av de två tidigare 5-2 derbyna...
Djurgården ägde första perioden och gjorde rättvist 1-0 och hade bud på fler mål. Det enda som utmärkte AIK var en rejäl internfight på ståplats...

Jag vet inte vad upprinnelsen till bråket var, men det slogs friskt mellan ffa matchvärldar och publik. Såg en matchvärld som fick en redig knytnäve i ansiktet, det såg inte alls kul ut. I övrigt kastades det flaggpinnar (pvc-rör) och det sprangs o ramlades i den gång där bråket mest huserade. Kan bara gissa hur det kändes att hamna i fritt fall i trappan och sen få ett tiotal man över sig...några lär ha gjort sig rejält illa. Efter ett tag mattades bråket av, eller om det bara förflyttade sig utanför läktaren.

Det blev periodvila och sen kom AIK ut som ett bättre lag, de kämpade rejält, tog över initiativet, hade ett par riktigt bra chanser och kvitterade sen rättvist.
Målet gav utöver glädje o spänning naturligtvis chansen för fansen att fira med en rökbomb...
Tydligen är all form av pyroteknik skäl att stoppa matchen för, så domaren blåste tillfälligt av matchen. I den vevan började djurgårdens fans ta sig över de patetiska avspärrningarna, gjorda av tyg(!) mot sittplatspubliken på långsidan och AIK-fansen gjorde samma sak från sitt håll...
Polisen såg väl till att de flesta höll sig på sina respektive sidor, men en hel del bråk på långsidan blev det...och fler rökbomber, samt ett mål av djurgården mitt i kalabaliken...
Tror det var ett avbrott på ca 20 minuter, och under den tiden beslutade jag mig för att skita i resten av matchen...jag kunde inte se något av värde att stanna kvar för. Jag får väl helt enkelt erkänna att jag kände en rädsla jag konstigt nog aldrig känner på Råsunda, hur mycket kravaller det än varit...
Jag var rädd att hamna i kravaller under match, även om etage 4 där vi satt kändes lugnt och väl uppblandad, men än mer hamna i kravaller efter match...eller bli lotsad åt något helt annat håll än mot Globen-garaget där bilen stod...
Jag brukar må illa av skriverierna runt huliganbråk, om gråtande barn mm, men efter den här matchen kändes det legitimt. Såg på den lille djurgårdaren som satt berdvid mig med sin pappa...han kollade inte mycket på hockeyn, och han frågade ständigt sin allt med rådvilla pappa vad som skedde och ffa varför...o hur fan förklarar man det?
Vet att jag hade redigt svårt att förklara för mina barn då vi klev ut från Råsundas familjeläktare rakt ut i en firmauppgörelse under en Gnagisdag. Hur svårt det var att trösta sonen, som med frun fått ett försprång före dottern, mig och kompisen, och när han inte såg mig, trodde jag var död...
Det stör mig inte ett dugg om firmor slåss med varandra i ett grustag långt ifrån match och arena, lika lite som det stör mig att folk leker paintball eller spelar på hästar, men håll skiten ifrån oss vanliga svensson-fans...låt oss se matchen i fred, och få valuta för de dryga biljettpriset...

Skojade innan jag gick på matchen att det var min första och sista hockeymatch för året, men nu tror jag nog fan inte det blir någon mer hockey öht...så kul är det inte ens utan bråk...

/Bogie

Inga kommentarer: