Fortsättningen på lördagskvällen...

...spenderades efter en kort bussresa in till stan på Mathias Dahlgrens Matbar (Grand Hotell) tillsammans med svågern, svägerskan och deras lilla Nathalie (som var snäll nästan hela tiden).

På denna från hemsidan snodda bild så satt vi i de stora burarna inne i hörnet...ett gäng udda pinnstolar...det var tom så jag kände mig liten :)
...och som att det då och då stod någon o kollade mig över axeln...

Häftigt koncept överlag, man åt på några slags små träbrickor som mer såg ut som bakbord, man fick en varsin liten påse med dagsfärskt hårt tunnbröd som var mycket gott, smöret låg på en skifferbit och menyn var som en tablett på "bakbordet"...enda abret där var att man var tvungen att lyfta på en tallrik när man funderade på nästa rätt...
Tanken var att man skulle välja och vraka bland lite halvstora rätter någonstans mellan förrätt och varmrätt, samt att man beställde dom när man väl avslutat föregående rätt, man kunde alltså fylla på tills man var nöjd och avsluta när helst man ville...
Vi körde trots allt rätt traditionellt upplägg med...

..."förrätten" Smögenräkor i pepparrotsmajonäs, sikrom, dill, citron och stekt bröd...
Mycket gott!
Nu hade jag ju tänkt att komma ihåg vad vi drack till rätterna också, men det är lite dimmigt...är dock rätt säker på att det var ett Alsace till den här rätten...men vilket...näe, men gott var det!

Varmrätten:

Bräserad oxkind från Kildare, stekt lök, potatispuré och saltgurkspuré.
Även detta riktigt gott, även om ordet oxkind inte låter så där jättelockande i mitt huvud...ruskigt mört, nästan för, rent av...men så hade det brässerats i porter i 6 timmar så...

Tror vi var tre som tog smögenräkorna, medan svågern tog Cocotte på långa till förrätt...och vi var även tre som tog oxkinden, medan frun åt stekt bröst av unganka. Sen orkade jag faktiskt inte mer mat, det var enbart svågern som letade efter en "wow-rätt" som tog en rätt till, någon slags sylta med tupplever och foie grace...Vad som dracks till dessa rätter minns jag tyvärr inte, vet att det var rött vin till oxkinden o ankbrösten, men av vad för slag är jag inte människa att komma ihåg, men gott, jajamän.
Sen var det efterrätten, och där var det faktiskt rent himmelskt att äta Ungsbakad vild choklad från Bolivia med gräddfil, tofféglass och nötter...det var verkligen att ta kladdkakan in i gourmérummet...jag led inte alls av att frun inte riktigt orkade med hela sin...
Till det ett sött, rött dessertvin som smakade rejält av russin, mycket gott det oxå såklart.
Sen kände vi att vi kunde det där och svågern tog räkningen som en försenad (även om presentkortet kom i tid sas) 40-årspresent till sin syster. Även jag fick hänga med på presenten, något vi inte räknat med men är väldigt tacksamma för, stort tack!
Sen tog vi bussen hem till de sovande barnen och passande mormor/farmorn på Essingen...snackade en del och gick sen till sängs för en god natts sömn.
På morgonen bjöd värdparet på frukost, barnen fick leka lite till och sen for vi hem, mer än nöjda med Alla Hjärtans Dags helgen.
Nu ska vi bara uppdatera oss med Melodifestivalsbidragen från gårdagen, även om barnen informerat oss om det mesta under dagen.

/Bogie, forfarande mätt, om inte på maten så väl på upplevelsen.